1. Hur kommer det sig att PERMAFOIL minskar radonkoncentrationen i inneluften?

Svar: PERMAFOIL är en praktiskt taget radontät tapet som hindrar att radongas och radondöttrar tränger ut från byggmaterialet och kommer i kontakt med inneluften.

2. Är det inte risk för att ett gastryck uppstår bakom den radontäta Permafoiltapeten när man t ex slår i en spik? Pyser då radonet ut i rummet?

Svar: Radonet sönderfaller successivt till slutprodukten bly. Vid sönderfallen omvandlas en del materia till strålningsenergi. Den mängd materia som samlas upp i väggen bakom permafoiltapeten är därför mindre än mängden radon som skapade den. Något gastryck uppstår därför inte. När man slår i spiken punkterar man emellertid några luftbubblor i lättbetongen. I dessa luftbubblor är tätheten av radon och radondöttrar större än i rumsluften och det sker därför en utjämning till dess att tätheten är lika stor. Detta läckage saknar dock i praktiken betydelse.

3. Varför är det så viktigt att täta sprickor t ex mellan tak-vägg och vägg-golv?

Svar: Bakom sprickan kan dölja sig relativt stora ytor av blåbetong som avger radon. Detta radon måste förhindras att läcka ut i rummet om man ska nå bästa resultat av saneringen. Det är att rekommendera att man tar bort golvlisterna och tapetserar ända ner tillgolvet och över vinkeln golv-vägg. Det är viktigt att beakta att om man tapetserar endast ena sidan av en radonemitterande vägg kommer radonemissionen från den andra sidan att öka. Var därför noga med att tapetsera alla radonavgivande ytor som kan emittera radon till inomhusluften. Utsidan på ytterväggar behöver således inte tapetseras.

4. Hur ska man göra med skåpen i köket, runt dörr- och fönsterkarmar och vid belysningsuttag?

Svar: Effekten av saneringen är i teorin proportionell mot den del av den radonavgivande ytan som isoleras med Permafoil. I praktiken är det emellertid svårt att påvisa denna proportionalitet eftersom radongasen är så flyktig och därigenom sprids lätt från rum till rum. Några exakta siffror på effekten av tapetseringen kan därför inte ges. Den hänger samman med hur stor utgasningen är från väggarna, ventilation, inflöde från angränsade rum m m.

Samma sak är det med dörrar och fönster. Vill man nå bästa resultat tar man bort dörr- och fönsterfodren och låter tapeten gå fram över karmen, spikar på fodret och skär av överskjutande tapet.

I belysningsuttag bör man försöka spackla igen sprickor och hål som kan ha större ytor av blå gasbetong bakom sig i väggen. Dra sedan gärna Permafoiltapeten över uttaget och gör så litet hål som möjligt för strömbrytaren.

5. Vilket underlag bör man ha för Permafoiltapeten? Hur sätter man upp den?

Svar: Vi rekommenderar strykning med ett tätskikt (t ex Beckers våtrumsgrund) även om tapeten i och för sig är har stor täthet mot radon. Underbehandlingen i övrigt får anpassas till väggens utseende och hur snyggt man vill ha det efter tapetseringen. Tapeten är något tjockare än en vanlig vinyltapet, man bör därför välja ett tapetklister för vinyltapeter eller våtrumslim. Det är naturligtvis viktigt att den 5-10 mm överlappning som rekommenderas är ordentligt limmad.

I källarutrymmen där del av ytterväggen ligger under markytan måste man försäkra sig om att inte fukt kan bildas bakom den täta Permafoiltapeten. Genom fuktisolering av grundväggens utsida och målning med tätskikt på insidan, sedan väggen torkat, eliminerar man risken för mögelbildning bakom tapeten. Tala med en byggnadsteknisk sakkunnig om det finns risk för att fukt ska tränga igenom från grunden.

Permafoiltapeten kan målas eller tapetseras över.

6. Hur ansöker man om bidrag?

Svar: Varje kommun har, i regel vid miljö- och hälsoenheten eller vid bostadsenheten, en ansvarig för radonfrågor i bostäder. Där får man hjälp med ansökan, mätning av bostaden m m. Vissa kommuner kräver att radonsaneringsåtgärderna leder till ett resultat under 200 Bq/m3 för att bevilja och sedan efter kontroll betala ut bidrag.

7. Hur mycket kan jag förvänta mig att radonhalten i inneluften minskar efter sanering med Permafoil?

Svar: Under förutsättning att bidraget från markradon är ringa kan man förvänta sig att radonhalten sjunker från 400-1000 Bq per kubikmeter till 140-180 Bq per kubikmeter. Att inte beqeurelmätvärdet går ner till 0 beror på det alltid finns en bakgrundsstrålning från rymden, att stenmaterial i huset ger ifrån sig viss strålning samt att man trots allt får ett mindre läckage från oisolerade ytor bakom skåp, köksinredning etc. Som framgår av "Mätresultat" släpper också Permafoil igenom ca 10% av radongasen. Dessa 10% har dock mycket liten praktisk betydelse för inomhusluftens radonkoncentration.