Exempel på direktvisande instrument som kan kopplas till en PC
Radon mäts enligt två principer; med direktvisande mätinstrument och med s.k. passiva mätmetoder.
Direktvisande instrument registrerar radonmängden i luften per tidsenhet (vanligen som sekunder eller minuter). Mätinstrumentet återger svängningar i radonkoncentrationen till följd av rörelser i luften, öppnandet av fönster, dörrar etc. (utspädning med icke-belastad luft). Direktvisande mätningar kräver i regel att en fackman installerar instrumentet och utvärderar mätresultaten. Dessa mätningar är därför oftast dyrare än passiva mätningar.
Passiva mätmetoder (passivdosimetri) utgörs i regel antingen av spårfilmer eller aktivkoldosor. Här samlas radonet upp under en längre tidsrymd. Uppsamlat radon kan kvantifieras i ett laboratorium. Genom att veta när mätningen påbörjades och avslutades kan man räkna fram en genomsnittlig radonbelastning i luften. Eftersom en fackman i regel inte övervakar passiva mätningar finns en stor risk att dessa kan manipuleras avsiktligt eller oavsiktligt (flyttning av mätsonden, kraftig ventilering etc. eller onaturlig tillslutning av rummet i fråga).
